Vissa har allt och lite till!

Vilken rötans tur jag har som fått fatt på en karl utan dess like!
Han slutade jobbet vid sex, tog bussen hem, handlade och står nu vid spisen och fixar käk samtidigt som han försöker underhålla vår lilla tös under tiden. Han gör dessutom allt med bravur!
Underbara härliga fantastiska du älskling!!!

Dagen har för övrigt bestått av en tripp till Värnamo för att lämna lilla virvelvinden hos sin papps och Sofie. Värsta snöovädret på vägen så det tog en bra stund att ta sig fram och tillbaks de femton milen.
Vad hände egentligen med vädret i vårt land??!
Tittade på bilder från förr tidigare idag och man gick ju för tusan i vårjacka från mitten/slutet av mars då! Those days are longgone, känns som vi närmar oss Nordpolen i raketfart. Jädrans jädrans & suck..

Meningen med livet

Två gånger i livet har jag fått vara med om det mest fantastiska man kan uppleva.. Jag har haft turen att få bli mamma till världens två finaste tjejer..
Det går inte beskriva i ord hur underbart det känns! Vilken lycka! Vilken kärlek! Allt är så svindlande och så omvälvande så man tror knappt att det är sant! Och det är värt varenda uns smärta man kan uppleva på vägen dit!


Den 21:a februari 2004 kom mittt blonda lilla busfrö till världen.
Vattnet gick vid 00:30 och direkt efter satte värkarna som hette duga igång!
Ringde förlossningen som sa att jag skulle packa alla mina grejer i lugn och ro, att det troligtvis skulle dröja några timmar till eftersom jag var förstföderska. Tji fick dom! Vi åkte till Värnamo sjukhus nästan pronto då jag knappt kunde stå på benen. Min enda tanke var att jag kommer dö! Visst att dom hade snackat om smärtlindring och grejer på föräldrakursen men inte kunde jag ana att det skulle göra sååå fruktansvärt ont!
Anlände till förlossningen strax efter klockan ett och jag hade då nästan en enda konstant ihållande värk. Det fick bli rullstol den sista biten, hujeda mig! Barnmorskan kollade läget direkt och sa att jag var 4 centimeter öppen. Vi fick byta rum och började prata smärtlindring. Blev nekad ryggmärgsbedövning då tatueringen på ryggen satte stopp för det hela. Testade lustgasen men höll på att spy efter ett andetag.
Det enda alternativet som återstod just då var akupunktur.
Efter ett nålstick i huvudet ropade jag till barnmorskan "Den kommer nu!!". "Inte redan?!" fick jag till svar. Men jojomen! Fullt öppen och det var dags att börja krysta. Och vips så låg hon där, min lilla ängel.. 03:19 den 21:a februari, en kall vinternatt, en lyckostund i livet..

När jag väntade min andra fina prinsessa och förlossningen började närma sig gick jag och väntade på exakt samma tecken som första gången. Hoppades varenda kväll att vattnet skulle gå när jag gick upp ur sängen för att gå på toaletten. Istället chockades jag av att slemproppen hade gått när jag steg upp på tisdag morgon den 15/2. Ringde förlossningen på Ryhov som sa att det kan vara på gång och att jag troligtvis kommer föda inom en vecka. Tänkte inte så mycket mer på det utan satte igång med alla mina bestyr som vanligt. Framåt kvällen kände jag ett tryck ner mot rumpan men inget annat tecken på att något skulle vara på gång. Kom i säng vid 23:30 ungefär och med tanke på min lilla tupplur tidigare på dagen så hade jag lite svårt för att somna. Tittade på klockan sista gången vid 00:45. En timme senare vaknade jag av en värk men eftersom jag hade haft en del förvärkar tidigare under graviditeten var det inget jag reagerade så starkt över men väckte ändå Andy och sa att jag hade lite ont och att jag skulle gå upp en stund och röra på mig. Det gick inte många minuter förrän jag väckte honom igen och sa att jag ville att han skulle komma upp och hålla mig sällskap och att det kom småvärkar titt som tätt. Ringde förlossningen och berättade om läget. Barnmorskan som svarade sa att det kan vara förlossningsvärkar men eftersom inte vattnet gått så är de inte lika kraftfulla som första gången. Sa att jag avvaktar hemma en stund och återkommer om det blir värre. Efter en stund hade jag värkar minst varannan minut och de ökade minst sagt i styrka. Väckte Moa, ringde Pia & David, sen i raketfart till förlossningen där de skulle möta oss och plocka upp smulan. Vi kom in på förlossningen vid 03:45, hann få två värkar innan vi ens kommit in till vårt förlossningsrum. Kastade på mig en sån där urläcker blå sjukhusskjorta, la mig på sängen och barnmorskan kollade hur mycket öppen jag var. 8 cm!! Redan?!! Shit alabam! Det sattes dropp i handen för att jag skulle få antibiotika mot GBS. Efter drygt en halvtimme började jag känna krystvärkar men vattnet hade fortfarande inte gått. Barnmorskan sa att hinnan var ganska tjock så hon tog hål på den och sen var det bara grovjobbet kvar!! Efter 14 minuter kom min andra ängel till vår värld! 04:34 den 16:e februari 2011, återigen en kulen vinternatt, min andra riktiga lyckostund i livet..

Älskar mina änglar in i evigheten!! 

Ris till den som beter sig som en gris!

Något som många nog upptäcker när man är gravid är hur vissa människor, eller de allra flesta faktiskt, tror att man KAN och FÅR kläcka ur sig precis vad som helst! Här kommer några exempel på vad puckon sagt till mig men som de borde hållt käft om:
* "Går du fortfarande omkring med den där magen??"
Hade velat kontra med "Näää kärringjävel, det är bara du som ser i syne! Jag har stoppat upp en kudde under klänningen!"
* "Men nu MÅSTE det väl ändå vara dags snart??"
Fantasisvaret på den blev "Jaa det kan man tycka men vem fan är du att ha rätt att bry dig om det?! Är det kanske DU som går runt och kånkar på magen?? Hur tror du det känns för MIG??!"
* "Nu MÅSTE du väl ändå ha gått över tiden??"
Svaret hade gärna fått bli "Jasså och vad fan får dig att tro det??!
Håller du räkningen eller?? Stod du kanske brevid samma dag när jag blev på smällen??"
* "Du kommer säkert att gå över tiden den här gången!"
Morr morr.. "Jaha?! Men tack så jävla mycket för dom uppmuntrande orden!!"

Utöver detta så har man ju även fått höra tjockis och knubbis ett antal gånger.Frestar ju även på att få frågan gång på gång om det kommit någon bebis, för snälla..när det gör det lär ni nog få veta tids nog ändå! Det är tillräckligt jobbigt ändå att vara gravid så har ni inget vettigt att komma med så knip igen kakhålet!

Äntligen äntligen!

Efter en ganska jobbig vecka med en hel del motgångar så är fredagen med stort F äntligen här!! När älsklingen steg innanför dörren i eftermiddags befann sig lyckoruset i hela kroppen! Äntligen är utbildningen slut! Äntligen får jag pussa de härligaste läpparna varenda kväll! Äntligen får jag sova med min tvillingsjäl varenda natt! Och äntligen kan jag öga mot öga tala om för honom varenda dag hur mycket jag älskar honom!
Vi för evigt mitt hjärta.. ♥

En vecka i livet

Veckan som varit har bjudit på ett besök på förlossningen, besök av govännen Angelica, pysslat om en sjuk liten tös, shopping och en alldeles fantastisk start på helgen med mina älsklingar!

Hade förvärkar hela natten mellan söndagen och måndagen. Andy gav sig iväg vid sextiden och jag skuttade ner i sängen igen med min febriga hostande lilla tjej. Telefonen väckte oss vid tiotiden, en välbehövlig sovmorgon efter en natt med alldeles för lite sömn. Hade fortfarande sammandragningar när jag steg upp och jag ringde barnmorskan för att höra om det var normalt att det varade i så många timmar. Hon hänvisade mig till att ringa förlossningen som bad mig komma upp på en kontroll. Gjorde CTG som visade en del sammandragningar, bebisens hjärtslag varierade mellan 120-190 under de tjugo minuter jag satt där. Ujuj va nojjig jag blev men accelerationerna när man mäter hjärtslag är tydligen ett tecken på att bebisen mår bra. Efter det fick jag träffa en läkare som gjorde ett ultraljud. Det var inte det lättaste att ta mått på lilla karatekid där inne, vägrade ligga still. Än så länge brås den på mamsen med andra ord höhö.. ;) Men efter ett antal försök lyckades hon och det visade sig att knodden är normalstor + 3%. Dessutom var jag öppen två centimeter men det kunde man tydligen inte säga så mycket om när man är omföderska. Ganska vanligt att vara öppen ett tag innan det är dags så nu, fem dagar senare, sitter jag fortfarande här med magen putandes.
Rullar tummarna och väntar väntar väntar..

I tisdags kom min kära Angelica på besök från storstan.
Snart ett år sedan vi sågs sist så det var på tiden minsann!
Onsdagen satt vi hemma och mös i soffan mest hela dagen. Lillskruttan var hemma med feber för tredje dagen på rad så det var inga utsvävande äventyr för någon av oss.
I torsdags var snuttan tillbaks i skolan, hon ville verkligen inte missa skridskoåkningen som väntade, och nu var dessutom febern borta. Tog en tupplur när jag lämnat i skolan och sedan gjorde vi oss redo för lite shopping på A6. Man får passa på mitt i veckan för att åka dit en lördag sätter bestående men i form av cellskräck och annat.
På fredagen var det dags för Angelica att åka hem så skjutsade henne till stationen innan det blev en tripp till Ekohallen för att köpa ett kilo godis inför fredagsmyset. Hämtade myggan i skolan, sen hem och storstädade innan min underbara kärlek kom hem! ♥ Pizza, godis och film på det!

Idag blev jag och bumbi bortskämda med frukost på sängen av vår lilla ängel!  ♥
Tog en lugn förmiddag hemma innan det blev lunch på Burger King och efter det storhandling.
Nu är Moa hos Ronja så jag och Andy har hamnat i varsitt soffhörn med varsin dator. Han spelar fotboll, jag bloggar och småkikar reprisen på "Sexlingar i familjen". Så har vår härliga helg sett ut so far! =)

En bra kompromiss och en liten diss ;)

Blev en liten runda i gallerian med min goa lilla brutta idag =)
Egentligen skulle hon följt med en kompis hem efter skolan men ringde storgråtandes och förtvivlad från skolan och undrade vart jag höll hus. Stackarn hade fått ångest och ångrat sig så det fick bli till att stressa iväg och plocka upp lilla hjärtat ♥ Mös en stund hemma där hon snabbt konstaterade med en lättnadens suck att hemma är verkligen bäst!
Sen gav vi oss ut på vår lilla shoppingtur.
Var på jakt efter en lite tjockare mössa och ett par till byxor till ninjan.
Gjorde även ett litet stopp vid myggans avdelning där hon snabbt hittade ett "must-have", inte ovanligt det inte hehe.. Så jag gick med på att köpa en jättefin handväska i rosa med lite spets och bling-bling mot en liten överenskommelse som eventuellt kan göra min vecka lite smidigare ;)
Jag sa att hon får väskan om jag slipper tjata om bad, tandborstning, läggning och uppstigning. Blir det ändå en massa tjat och gnäll innan fredag så ryker väskan tillbaks till butiken. Hon har varit som ett ljus i två timmar nu! Men ojoj, många timmar kvar till fredag.. ;)

Efter det gick vi till Willys för att handla ett par småsaker.
Fick mig ett gott skratt när Moa frågade:
"Mamma, fanns det mat när du var liten?"
"Haha, ja självklart! Hur tror du annars att jag hade överlevt?" svarade jag.
"Jag tänkte att man kanske levde på gräs eller så förr i tiden för fanns det verkligen affärer då?"
Haha! Helt plötsligt kändes det som att man hade ett par hundra år extra på nacken ;)

Tack lilla solstrålen för att du förgyllde min dag! ♥

Min stora kärlek ♥

Älskling, jag saknar dig så det värker.. ♥
Det har aldrig funnits och kommer aldrig att finnas någon mer fantastisk i detta universum och jag hoppas att du vet vad du betyder för mig..
Du får mig att skratta, du tröstar när tårarna rinner, du ger mig trygghet, du ger mig tusen anledningar att vilja börja dagen med ett leende..
Min hjälte, min klippa, mitt allt!
Tack för allt du gör för mig, tack för att jag får vara i ditt liv och tack för att du är precis den du är! Älskar dig för alltid min ögonsten.. ♥
Din för evigt/Jennie

Min stora lilla tjej =)

Vilken härlig dag jag haft med lillsnuttan idag! Hon har varit sååå snäll! ♥
Kanske kan bero på att jag faktiskt sa till på skarpen igår vilket faktiskt inte händer speciellt ofta. Det brukar oftast ta henne 1-2 timmar efter läggdags innan hon faktiskt sover. Hon äter knappt någon mat men kan komma en halvtimme senare och säga att hon är sugen på något. Klockan ringer vid sju på morgonen men den stänger hon av och somnar om tills hon tröttnar på mitt tjat om att hon måste stiga upp. Frukosten brukar ta henne en halvtimme att trycka i sig och då har hon hunnit få i sig en ynka halv macka och ett halvt glas O´boy till Bolibompa innan det blir ett ihärdigt tjat om tandborstning. Hela processen burkar resultera i sura miner och stress till skolan. Men nu har jag satt upp lite regler och försökt förklara dom ordentligt för henne.
När klockan ringer är det studs upp ur sängen och på med kläder!
Frukosten äts i köket och tänderna borstas INNAN det blir något Bolibompatittande före skolan!
När vi sitter och äter middag så är det just det vi koncentrerar oss på och INGENTING annat!
Vid läggdags får det inte hittas på en massa ursäkter för att slippa ligga i sängen. Det blir en liten saga men sen är det sova som gäller!
Förklarade även att det är jätteviktigt för mig att få min egen tid på kvällen för att slappna av lite så jag inte är sur eller arg på dagarna.
Speciellt nu när jag är gravid och är själv på veckorna.
Så idag har min jänta varit såå underbart duktig!
Blev en mysig belöning med chokladpudding, grädde och maränger hehe..
Hon gnällde inte över att behöva följa med och handla efter skolan, tjatade inte om en massa hon ville ha, hon åt en stor portion till middag och satt still på stolen trots spring i benen, hon protesterade inte över att behöva följa med mig på en promenix till ICA utan packade glatt ner lilla dockan i korgen och tog med även henne på promenaden. Skuttade glatt upp och ner i dom frusna snöhögarna med sitt blinkande reflex vid halsen och dockan i högsta hugg, söööt så det värker!
När vi kom hem tog hon ett långt bad utan protester, tvättade håret och städade upp alla sina leksaker efter sig. Borstade håret och drog på sig nattlinne innan hon fick spela TV-spel en stund innan kvällsmaten.
Jag gjorde gröt och macka som hon svepte i sig på fem minuter.
Hon borstade tänderna vid första tillsägningen och somnade på tio minuter efter saga. Så hur stolt är inte jag idag liksom?!?! =D
Men jag vet att jag inte har mycket att klaga över för jag har världens finaste, mest kärleksfulla och omtänksamma lilla tjej. Man kan ju inte låta bli att känna sig stolt över både henne och mig själv, för tänk vilket bra jobb jag måste bidragit med i uppfostran av världens bästa och underbaraste lilla tjej! ♥

Livet en tisdag

Inatt sov jag nääästan hela natten utan att vakna och dessutom inte ett enda besök på toa, jisses va härligt! Det lär inte hända igen på ett bra tag så jag är tacksam för den liksom ;)

Smulan var ledsen när hon skulle till skolan idag, någon i klassen som varit elak några gånger.. =( Han fick sig ett snack av fröken så nu hoppas vi på bättring från den ungen annars lär den här argbiggan inte kunna hålla käften längre!

Ett besök hos barnmorskan på morgonen gjorde mig hypernervös!
Är 34+4 idag så vi började prata igenom tankar och önskemål kring förlossningen. Eftersom jag låg inne i bara två timmar innan Moa kom så har hon nu förberett mig på hemmaförlossning om det skulle gå ännu fortare den här gången. Gaaaah!!!
Dessutom är det fullt på förlossningen och BB här just nu så det kan hända att man blir hänvisad till ett annat sjukhus..!! Hoppas banne mig att läget har förändrats tills det börjar bli dags! Inte har vi tid att åka en timme till något annat sjukhus om lillsnutt nu vill ut på två röda liksom..
Smärtstillande har jag inte planerat något eftersom det inte heller fanns tid för första gången så vi får ta det som det kommer helt enkelt..
Bebben är fortfarande inte fixerad och inte säkert att det blir så heller ju. Vet att det kan vara så när man är omföderska eftersom bäckenet är uttänjt. Läste även att det kan bero på att det är en liten bebis eller att livnodern är så pass stor så bebisen har mer space att röra sig på.
Ligger dock fortfarande med huvudet neråt och hoppas att det förblir så.
Magen hade knappt vuxit en centimeter sedan sist så det var som barnmorskan sa att det kan jämna ut sig mot slutet.
Hjärtslagen låg på 144 så lite mitt emellan mot föregående gånger.
Nu är det bara att rulla tummarna i väntan på nästa besök =)

Sova som Törnrosa?

Haft knas att sova ett par nätter nu. Natten till igår var det några puckon som fick för sig att renovera heeela natten! Jättekul..
Hade dessutom lite smått ångest för att bumbi skulle iväg på utbildning igen, fem veckor kvar av det eländet.. Började därför måndagen med lite pulserande huvudvärk. Försökte råda bot på det hela med en tupplur på ett par timmar på förmiddagen. Kände mig hyfsat pigg resten av dagen. Lite mys med film och chokladbollar i min ensamhet när smulan somnat.
Saknade min prins att snegla på i andra änden av soffan.. ♥
Skuttade i säng vid midnatt och trodde jag skulle somna gott brevid det blonda lilla rufset ♥ Icke picke! Magen blev stenhård och jag fick ett antal mer eller mindre hemska förvärkar som höll på att komma och gå i sisådär ett par timmar. Låg och nojjade mig lite smått över det hela men somnade till slut. Vaknade en timme senare, upp på toa och sen var småvärkarna igång igen..suck.. Lite taskigt att kroppen måste ge en försmak på det som komma ska liksom! Jag VET redan att det inte är smärtfritt men jag vill inte gärna bli påmind om det sex veckor i förväg.. Men det räcker att jag tittar på min lilla guldlock så vet jag att det är värt all smärta i världen.. ♥

Heffa var namnet

Dagen började med en sovmorgon till typ halv elva. Inte lätt att komma upp ur sängen när man får vakna brevid världens pudding till karl! ;p
Blev ett besök på Babyproffsen och Jysk så nu har vi inhandlat täcke och kudde till vagnen och en skötbädd till skötbordet. Hittade ett par söta lakan här hemma som jag sydde om till perfa storlek så där sparade vi en liten slant minsann =) Funderar också på att göra en egen liten mobil till vagnen eftersom Moas gosedjurslåda kryllar av alla möjliga slags djur i alla möjliga färger och storlekar. Man blir liksom lite stolt över sig själv ibland när man lyckas åstadkomma något på egen hand och sparar lite pengar på kuppen ;) Kostar ju liksom en hel del att boa sig inför det hela =)

Jaha och vad händer annars med kroppen just nu då? Jo serrö, har tappat känseln under brösten, såå fruktansvärt irriterande! Sticker och kliar och har sig.. Längtar tills magen sjunker något så man slipper trycket uppåt så mycket.. Men lär väl dröja tills bebben är ute innan det blir helt bra. Tuttar som läcker på kvällarna och agerar buffel när jag ska vända mig i sängen. Ligger där och klurar länge på om det verkligen är värt att rulla runt på andra sidan. "Hur länge vill jag ligga så? Varför skulle det bli skönare? Tänk om jag blir kissnödig när jag byter sida?" Det hela brukar sluta med att jag har varit vaken för länge och hunnit piggna till. Blir ett besök på toaletten, ett par slurkar vatten och ett sidbyte i alla fall med alla kuddar som ska bullas upp här och där för att få det bekvämt. Jag som tidigare tyckt att älsklingen varit stökig när han ska byta sida, han är ju rena rama gymnasten i jämförelse! Och nu får stackaren stå ut med både snarkningar och min stökande process minst fem gånger per natt..
Blir något förundrad över de kvinnor som påstår att den bästa tiden i deras liv är när de är gravida..?! Jag vet att det underbaraste man kan vara med om i livet är att få barn men jag vill då verkligen inte påstå att vägen dit är lika härlig! Jag njuter av att få känna sparkarna och när det lilla knytet vrider och vänder på sig men ack vad jag längtar tills jag kan få styra över min egen kropp igen på alla möjliga sätt.. 48 dagar kvar i livet som en heffaklump..

Babystuff =)

Ett besök hos barnmorskan igår igen. Magen var bauta! Peta rätt opp!
34 cm redan och det är drygt sju veckor kvar! Inte konstigt att man är så fruktansvärt trött som man är om man har en mage redan nu som man normalt ska ha när man ska föda.. Hjärtslagen låg på mellan 130-140 så något mindre den här gången än förra besöket. Har mina aningar om att det blir en liten pojk som tittar ut om några veckor. Trott tjej större delen av graviditeten men magen ser inte riktigt likadan ut som när jag väntade Moa och dessutom har jag inte samlat på mig så mycket vatten den här gången. Spännande spännande =)

Hämtade vår fina vagn igår som vi hade beställt på nätet. Blev supernöjda! Perfa storlek, bra fjädring och såklart en utmärkt shoppingkorg!
Idag ska babysittern upphämtas, fick bli en rosa Norrmalm från Gobaby. Brydde oss inte om färg i detta läge. Man ska inte vara sådär knusslig som alla är, d e ba o köp o va nöjd! ;) Den såg toppenfin ut och inställbar till gungning eller fast läge. Och självklart måste lilla knytet ha en liten lekbåge att roa sig med =)

Bild lånad från Dinvagn

Bild lånad från Gobaby

Andy jobbar idag och myggan är i Norrland med sin pappa och hälsar på farfar. Helt allena med andra ord, boooring..

Dags att städa och tvätta tills kroppen skriker "sova sova!"
Tack & hej för mej!